I'll be your mirror

Jahaja, då sitter man här hemma i vår (stökiga) lägenhet. All alone. Ingen baby. Bara jag =P
Det blir så ibland när våra arbetstider inte alltid vill samarbeta.
På tal om arbete så kan jag härmed meddela att jag inte fick tjänsten jag sökte, chefen kom personligen in till mig och sa att om det inte hade varit för just denna specifika individ så hade jag fått det. Inte för att det gör någon direkt skillnad, men det känns ju lite bra i alla fall.
Så vem är nu denna människa som tattade vad-som-borde-ha-varit-MITT-jobb?
En liten nyexad jurist som har inriktad sig på migrationsfrågor och jobbat på ambassaden i London de senaste åtta månaderna.
Känns skumt att hon vill ha ett fyramånaders vik som assistent på verket, underachieve lot?
Nej då, har är vi inte bittra. Skämt åsido så kändes det ju inte helt underbart, men för tillfället känns det inte heller som världens undergång.
Visst det suger aphårt att inte veta om jag får ett nytt jobb inom kort, men samtidigt så känner jag mig stärkt i min tro att det är det här jag vill göra just nu.
Har verkligen ingen aning vad jag ska plugga, it's really anybodys guess.
Vad jag däremot vet är att jag tänker inte börja plugga för pluggandets skull ännu en gång.
No sir, nästa gång så ska jag verkligen vilja det.

Aja, ska lägga mig i soffan och försöka hålla mig vaken tills baby kommer hem.

Ill be your mirror
Reflect what you are, in case you dont know
Ill be the wind, the rain and the sunset
The light on your door to show that you're home

When you think the night has seen your mind
That inside you're twisted and unkind
Let me stand to show that you are blind
Please put down your hands
cause I see you

I find it hard to believe you dont know
The beauty that you are
But if you dont let me be your eyes
A hand in your darkness, so you wont be afraid